Babysång och skogspromenad
Så mycket jag varit ute och gått denna veckan kommer jag inte ihåg när jag gjorde sist. Underbart!
Idag skulle vi på babysång. Vi gick 2,5 km dit och sen tog vi skogsvägen tillbaka tillsammans med en pappa i gruppen. Det var ca 4 km hem, så idag har jag gått 12000 steg hittills! Känns härligt att jobba med kroppen och känna att man blir trött av det!
Emil älskar att sjung med i sångerna vi sjunger. Han tycker nog att vi tjejer inte sjunger lika bra som han. Iallafall inte lika högt. Haha. Lille bubbis!
Såret under halsen är så gott som borta nu, kanske pga en dundersalva jag blev tipsad om! Den är magisk...
Idag ska vi äta god mat i form av tacos för att fira Göran som fyller 34 år idag! Hurra ♥ Det blir självklart presentutdelning senare här också!
Det röda på Emils kind är borta nu, vet faktiskt inte vad det var. Men efter lite salva och en natts sömn så var det borta.
Min stora kille som väger över 10kg nu (!!), 70cm lång och 45,2 runt huvudet.♥
10000 steg om dagen!
Idag känns det som att snön hänger i luften. Ni vet när det är grått ute men samtidigt väldigt kallt. Brr. Inget uteväder alls utan mer en sitta-i-soffan-och-dricka-en-kopp-te-eller-kaffe-dag. Konstigt hur det kan förändras från dag till dag. Jag och Emil tog oss iallafall en promenad efter att vi lämnat Evelina på dagis. Det blev lite över en timmes promenad på lite över 7000 steg. Jag har en stegräknings app på telefonen nämligen. Hehe. Mitt mål är satt på 10000 steg om dagen! Man tänker inte på hur många eller få steg det blir om dagen innan man skaffar sig en stegräknare. Iallafall gör inte jag det.
Gör du?
Jag har helt glömt bort att visa er bilderna jag tog på Emils och Evelinas gammelmormor, tillsammans med Emil, häromdagen. Jag mötte henne i bilen då hon kommit hem efter en shoppingrunda med farmor till barnen. Damen är snart 98 år! Hon är nog min idol tror jag. ♥
Lilly och Emil
Kärlek till barn
Jag tänkte bara kika in och säga trevlig lördag till er alla!
Eftersom jag är ute på äventyr med familjen sitter jag inte vid datorn nu, utan detta är ett tidsinställt inlägg.
Jag har aldrig tidigare varit med om en kärlek som växer sig starkare för varje dag som går. Inte före jag fick mina barn, som jag älskar högre än det högsta berg och längre än oändligheten.
Emil och jag
Bus med pappa
Emil och pappa busade i soffan igår. Det är så härligt att höra det där klingande skrattet. Det är så härligt och ärligt på nåt sätt. Ja, det kan man verkligen säga. Han skrattar inte om han inte tycker att något att riktigt kul!
Underbara unge. Att du som är så liten kan sprida sån glädje och framkalla sån glädje hos oss. Vi älskar dig så högt!
Evelina har sovti hos farmor och farfar inatt och kommer hem samtidigt som Göran här nu om en liten halvtimme.
Nu håller jag på och packar här inför dagens och kvällens och morgondagens aktivitet!
Hoppas ni får en fin lördag. Håll tummarna att vädret håller sig som det är.
Kramar från familjen Bus!
<3
Soligt och friskt
Då är det planleggningsdag på dagis idag. Evelina är hemma med mig och Emil. Hon har nu suttit inne på sitt rum och lekt i över 1 timme. Duktiga tjejen. När Emil vaknar ska vi gå ut och leka lite. Det är soligt och friskt ute! Nästan 10 grader i skuggan, så det blir nog den nya vinterjackan som jag köpte igår tror jag. Eftersom jag inte har någon jacka som jag kan ha när det är lite kallt ute så får det nästan bli den tror jag.
Köpte den för 249 kr (50% rea!)! Den är svart, med huva och halvlång. Så lång att den går över rumpan men inte så lång att den går ner till knäna ialla fall. Precis en sån jacka jag vill ha i vinter!
Köpte den för 249 kr (50% rea!)! Den är svart, med huva och halvlång. Så lång att den går över rumpan men inte så lång att den går ner till knäna ialla fall. Precis en sån jacka jag vill ha i vinter!
Skrev jag att Emil älskar sina träleksaker? De är väldigt goda att stoppa i munnen verkar det som. Något som ingen annan av oss här hemma kan förstå. Hehe. Men det är väl det som är tjusningen!
Imorgon ska vi ut på äventyr, och vi har en här hemma som tjatar och tjatar om det hela tiden...
Vad ska ni göra i helgen?
Kramar från oss.
Kramar från oss.
Helgmys
Ville bara kika in och säga hej och trevlig helg till er alla!
Här har vi precis ätit middag och sitter nu och slötittar på tv innan sängen ropar. Natten som var kan jag inte skryta över så jag hoppas på bättring inatt.
Lille Emil har problem med magen, det är lätt att förstå. Stackarn.
Det är ännu mer synd om Göran som pga av sjukdom inte kommer ner hit imorgon. Om en vecka ska vi iväg på äventyr så det är lika bra att han håller sig hemma och blir frisk tills dess! Dessutom så vill jag helst slippa att bli dålig själv.
Hoppas ni har en trevlig fredag gott folk!
Kramar från Bohuslän.
Slapp start
Vi startade dagen riktigt slappt i våran stora säng, efter att Emil bjudit på en riktigt skruttig natt. Usch så mycket han har vaknat. Till slut ville han inte ta bröstet heller, säkert för att det inte fanns något mer att hämta där. Förstår inte vad det är som gör att han vaknar så. Han fick en del mat igår innan han somnade och jag trodde verkligen han skulle sova länge på det, men nej, jag vet inte vad det är. Tror jag ska boka en tid hos bvc och höra med dem. Kan ju vara något enkelt som jag bara inte förstår. Det är lätt att bli enkelspårig på rutinerna och få tunnelseende liksom. Då är det lika bra att ta tag i "problemet" med en gång. Det är väl egentligen ett lyxproblem, men...
Nu verkar det som att vi blir avlastade ikväll och natt. Görans föräldrar ville gärna passa Evelina igen. Och självklart får de det. Blir bara så konstigt när man är van vid att ha bägge upp efter benen hela tiden. Plötsligt blir det så tyst och lugnt, ja, ialla fall när Emil sover. Konstig tystnad på något sätt.
Jag räknar med att Evelina kommer skrika JA när jag frågar henne om hon vill. Hehe.
Jag tänkte att vi skulle ta oss en tur ut snart. Hoppas att regnet håller sig borta bara. Det hänger i luften och väderprognosen visar faktiskt regn. Men lite luft i näsan hade inte skadat (inte lite regn heller).
Vad ska ni hitta på idag? Ha en trevlig lördag vad ni än befinner er och bestämmer er för att göra!
Kramar från mig.
Knubbiga bebishänder
Mina två små änglar myser i storasysters säng. De är så söta tillsammans!
Evelina hade precis kommit hem från dagis och är därför väldigt smutsig. Hon hann inte tvätta sig innan hon absolut skulle vara med på kort med Emil. (Det blev en dusch för den damen faktiskt.) Verkar som att det är en tävling att varje dag försöka vara den som blir mest smutsig. Tror Evelina vinner varje dag!
Emil har över natten lärt sig att vända sig från rygg till mage och tillbaka till ryggen igen. Det är alltså en stolt mamma som sitter här och skryter över hur duktig pojke hon har. Snuttisen min. Kanske det är ett "utvecklingssprång/fas" som spökar, därav dålig nattsömn?
Vi får hoppas det är något sånt som går över, jobbigt är det ialla fall... Ska prata med Bvc på fredag då vi ska dit.
Små knubbiga bebishänder. Det måste väl vara bland det sötaste och gosigaste som finns?
Mysmorgon
Vi började dagen med en liten mysmorgon i sängen. Evelina kommer in till oss varje morgon och lägger sig. Sen om hon ligger still är en annan femma. Men det är ialla fall mysigt. Emil är väldigt facinerad av sin storasyster, som i sin tur tycker det är väldigt kul att krama på lillebror och spela apa framför honom. Ofta så underhåller hon honom så att jag hinner ta på mig kläder, bädda och göra lite nödvändigheter under tiden. Under uppsikt såklart.
Denna bilden blev tagen för ca 1 timme sen. Emil har lite magont om nätterna. Jag tror han sliter lite med att få ut bajset helt enkelt. Tyvärr så har han "slutat" med att bajsa på dagen/eftermiddagen/kvällen och gör det hellre på morgonen, vilket resulterar i att han får magont några timmar innan det kommer ut. Så att det idag händer 13:30 gjorde mig jätteglad. Att det också var såhär mycket gjorde mig ännu gladare. Kanske han är tom nu då och natten därmed blir bättre. Jag håller tummarna!
På morgonen har jag sett på Män som hatar kvinnor, medan Emil sov. Jag kan få ett ryck ibland och vilja se gamla filmer. Tur att vi hade hela Millenium trilogin på DVD då, trodde jag. Vi har ettan och trean 2/3 alltså och vi saknar den mittersta. Varför köper man de så? Jo, jag tror det beror på att vi såg tvåan på bio medan vi köpte de andra filmerna och såg de hemma. Så nu måste jag ladda hem tvåan för att kunna se alla tre. Omständigt det blev.
Jaja. Vad hittar ni på denna tisdag den 3:e september?
Kramar.
Tack kort!
Nu har jag suttit och knåpat ihop ett dop-tack-kort. Kanske det blev lite barnsligt, men så får det bli ialla fall!
Jag tyckte det var lite kul att inte ta ett klassiskt kort där han ser rätt in i kameran, utan ett lite mer annorlunda för en gångs skull! Vad tycker ni?
Idag, nu snart faktiskt, ska vi åka till våra vänner och äta lunch. De bor ca 30 minuters bilväg ifrån oss.
Det ska även vara visning på lägenheten bredvid oss, idag. Det är ganska nervöst eftersom det är väldigt avgörande för trivseln hur grannarna är. Hör man massa oljud hela dygnet blir det väldigt irriterande till slut. Vi får också hoppas att lägenheten blir såld för en bra peng, det hjälper på värdet för oss på våran lägenhet också. Spännande samtidigt som det är nervöst! Budrunda imorgon.
Det ska även vara visning på lägenheten bredvid oss, idag. Det är ganska nervöst eftersom det är väldigt avgörande för trivseln hur grannarna är. Hör man massa oljud hela dygnet blir det väldigt irriterande till slut. Vi får också hoppas att lägenheten blir såld för en bra peng, det hjälper på värdet för oss på våran lägenhet också. Spännande samtidigt som det är nervöst! Budrunda imorgon.
Nej, nu är det dags att borsta tänderna på ett stycke Evelina och få på henne skor mm.
Emil sover än så det är ingen brådska än i och för sig.
Trevlig söndag!
Kramar från mig till dig.
Tungt farväl
Det var ett tungt farväl av Sally igår. Det känns fortfarande jobbigt. Jag trodde jag skulle ta detta med en klackspark, men nej, det gör jag verkligen inte. Hoppas det känns bättre inom ett par dagar. Jag vet innerst inne att det är det bästa för både oss och Sally, även om det är jobbigt och tungt precis i början. Man saknar någon som möter en i dörren när man kommer hem, saknar att behöva stänga sovrumsdörren och saknar de där irriterande hårtussarna på golvet... Men som sagt, jag måste låta det gå ett par dagar. Kanske längre också.
Nu befinner hon sig hos en svensk tjej som bor inne i Oslo. Hon verkade jättesnäll och jobbar med djur. Så det känns okej än så länge. Hon har lovat att höra av sig och berätta hur det går hela tiden, vilket känns bra.
Här är ialla fall mina gosisar i fredags precis innan vi fick besök. Evelina älskar att gosa med sin lillebror och jag älskar att se dem tillsammans. Hon tror inte alltid att Emil är så ömtålig som han är och man måste därför vara på sin vakt då och då. Men hon säger att hon älskar honom och det märks verkligen. Mina älskade små. <3
Jag hade tänkt plocka undan lite saker nu. Saker som kattoaletten och mathörnan. Kanske går bättre om jag inte behöver se det hela tiden. Något måste göras ialla fall! Göran har börjat muttra varje gång han slänger smutstvätt i korgen så jag får väl kanske ta och tvätta en maskin också. Haha. Ja, det är inte svårt att hitta något att göra här ialla fall!
Dessutom ska jag ta och fota alla presenter som Emil fick på dopet (vilket var en massa).
Ha en fin tisdag så hörs vi. Kramar från mig.
Söndagsutflykt
I söndags var vi på en liten utflykt. Evelina, Görans mamma, jag och Emil. Vi åkte till ett ställe som heter Langvann. Det ligger bara en liten bit ifrån oss. Där ligger det en sjö, som man kan promenera runt. Det tar ganska lång tid att gå runt hela sjön, så vi genade över en bro lite kortare än halvvägs, mest för Evelinas skull.
Vi tog en liten paus på vägen. Visst är det vackert? Absolut inte sista gången jag åker dit för att gå mig en tur. Jag hoppas det blir fint väder nästa vecka då Evelina också är hemma, dagis stänger nu på fredag nämligen.
När vi ska vara hemma allihop måste vi hitta på saker! Så då håller jag tummarna att vi kan åka dit en dag och ta med oss engångsgrill och korv kanske. Mys.
Ödets val
Här sitter jag. Mitt inne i Frognerparken en helt vanlig tisdag i mitt liv. Jag sitter och ser ner på min älskade Emil som ligger och sover på magen, under min uppsyn såklart. Jag gick troligtvis flera gånger fram och tillbaka
i parken som nog är någon kilometer i omkrets, minst. Att promenera har blivit en del av min vardag nu mera och jag kan gå hur länge som helst så länge solen håller mig sällskap! Det gjorde den just denna tisdagen.
Göran skulle komma och hämta mig efter jobbet så jag slapp att ta t banan hem också.
Timmarna bara rann iväg då jag njöt av värmen och parken. Du är mitt inne i Oslo, men samtidigt så långt borta. Nästan som att vara i Slottskogen.
Göran skulle komma och hämta mig efter jobbet så jag slapp att ta t banan hem också.
Timmarna bara rann iväg då jag njöt av värmen och parken. Du är mitt inne i Oslo, men samtidigt så långt borta. Nästan som att vara i Slottskogen.
Göran kom och hämtade mig och när vi kom hem skulle vi bära upp diskmaskinen som han hade bak i bilen. Han frågade om jag kunde gå upp och hämta nycklarna till hans andra bil där han har en vagn som vi tänkte sätta den på, det underlättar liksom när man ska upp 4 våningar.
Jag suckade lite över att jag var tvungen att gå upp 4 trappor och sen ner igen, men jag var ändå i behov av toaletten. Vid 3:e våningen börjar flåset alltid komma och man "längtar" tills man är uppe.
Precis när jag tar svängen för att gå sista trapporna hittar jag min granne liggandes en bit upp, livlös, kall och utan puls. Min puls rusade naturligt nog upp i tresiffriga slag och jag blev för någon sekund handlingsförlamad.
Vad gör jag nu? Jag försökte få kontakt med henne genom att ropa hennes namn, utan respons. Tar henne lätt på axeln samtidigt som jag säger hennes namn flera gånger. Då känner jag efter puls och märker att hon är iskall på händerna.
Jag tar upp telefonen och ringer först Göran och ber honom komma, sen ringer jag 113 (ja, i Norge är det 113 till ambulans, 112 till polisen och 110 till brandkåren). Jag förklarar situationen för damen i telefonen och hon ber mig starta HLR. Göran kommer springandes i trappen och hjälper mig lyfta ner henne på mellanplanet.
Jag börjar med HLR med vägledning av hon jag pratade med. Hon sa att ambulansen är i området och att det inte skulle ta lång tid tills de kom.
1, 2, 3, 4, 5........30. 1, 2, 3, 4, 5..........30. - Vart är ambulansen? sa jag. Precis då hör jag sirener på utsidan och sekunder efteråt kommer de springades upp i trappen och tar över. 2 ambulansbilar och poliser kommer i ilfart upp för trappen med utrustning värre än det var på ett sjukhus. Alla gjorde "sin sak" och de arbetade som ett team på ett otroligt imponerande sätt. Trots att alla hade en egen uppgift att ta hand om så var det en "ledare" som bestämde när och hur hela tiden.
För att inte blockera vägen för dem när de kom sprang jag automatiskt upp i trappen, mott min dörr. Och där blev jag sittandes. Som en kameraman satt jag och iaktog allt som hände, på första parkett. Tro mig, jag hade gärna sluppit. Men mina nycklar låg någonstans mellan all utrustningen och jag ville inte be om dem mitt i allt.
Jag tror det tog någon halvtimme innan de konstaterade att det var försent. Hon var redan död. De kunde inte göra mer, de hade gjort allt de kunde. Jag fick otrolig beröm av både ambulans, luftambulans och polis - männen. Jag tackade och sa att det var synd det inte hjälpte. Det konstaterades senare att hon varit död en bra stund innan jag hittade henne. Jag kunde inte gjort något annorlunda. 13:28 dödsförklarades hon.
Jag blev förhörd av polisen och fick uppge namn, personnr och telefonnr. Och förklara allt från början...
Att detta är våran granne och Görans bästa kompis mamma gör saken väldigt mycket värre, vi kände ju henne.
Detta är det värsta jag har varit med om och jag hoppas jag slipper uppleva det igen... Det har satt sina spår och förmodligen tar det ett bra tag innan jag kan vakna upp utan att det är de första jag tänker på, det sista jag tänker på innan jag somnar och det jag tänker på under dagarna. Det räcker att jag går utanför dörren så är hela scenen framför mig med en gång.
Livet är bra orättvist ibland och det är efter en sån händelse man förstår och inser hur fort saker kan ske. Man borde inte ta något för givet.
Detta var ödets val. Ödet bestämmer.
OBS: Risk för skrytinlägg!
(Med risk för att skryta lite för mycket...)
Här kommer 3 rejält dåliga mobilbilder, men ändå bilder som visar vilken goding vi har här hemma. Lilla sötnosen! Han är verkligen jätteglad då han är vaken. Och sover sov en sten när han väl sover. Inatt sov han från 20.45-03.30 och sen vidare till 07.30. Efter lite mat sov han till 09.10. Hehe. En till snäll, frisk och underbar bebis, precis som Evelina var, vad mer kan man önska?
Efter maten tidigare idag satte jag honom i babygymmet, tänkte att jag kanske skulle hinna värma mat till mig. Han är vanligtvis inte så jätteinne på det där gymmet än. Men jag tror han satt där i närmare 30 minuter och gjorde massa gurgelljud. Ibland hörde jag att det rasslade till då han fick tag i de grejerna som hänger ner. Gosis!
Efter den halvtimmen har han sovit fram till nu, ca. 2½ timme (och han sover fortfarande).
Jag ska snart gå iväg och hämta Evelina själv här. Emil ska vara hemma med pappa medan jag går till affären och sen hämtar henne. Det kanske låter löjligt, men det är trots allt första gången jag är längre ifrån honom än ett rum emellan oss, typ. Men vi måste börja någonstans, eller hur?4
Ikväll blir det ugnsbakat falukorv och potatismos här! Mums.
Måndagskramar.
Tvåbarnsmamma på riktigt
I veckan har jag verkligen fått känna på hur det är att vara tvåbarnsmamma på riktigt. En hel vecka med nattning, blöjbyten och gråt - helt själv. Ja, Göran har ju varit hemma och jobbat medan vi har myst i Lysekil. Jag måste säga det har gått över all förväntan. Pappa har åkt med mig mycket då jag skulle handla och sånt. Ialla fall i början av veckan då jag var dålig (mjölkstockning - AJ!). Sen tuffade jag till mig och gjorde det själv. Evelina har verkligen varit duktig och hjälpt mig massor. Hon ska ha beröm för det alltså!
Här får ni se en vaken Emil (med lite hormonutslag i ansiktet) för omävxlings skull. Haha. Han är mestadels sovit ute på dagarna vilket har resulterat i flera timmars sovning. Underbart! Så nu när vi kom hem här igår får vi komma på något nytt för att få honom att sova, den lille luringen som så gärna vill vara vaken eller ialla fall tätt intill. <3
Inatt sov han från 21-03 och sen till 06 och så 07.30. Helt fantastisk natt! Jag är helt utvilad och på väldigt bra humör. Sömn är viktigt och jag blir som sagt ett monster utan den... Vem blir inte det?
Kramar.
Stolt
Jag måste bara skryta över hur fina och duktiga barn jag har. <3 Skulle inte bytt bort mitt liv mot alla pengar i världen om jag så kunde få det.
Trodde tillfällena där bägge sover samtidigt skulle bli väldigt lätt räknade, alltså få, och att vi skulle få betydligt mindre vuxentid, men nejdå. Bägge sover samtidigt varje kväll även om den mindre vaknar upp oftare än den äldsta så är det en övergångsperiod, precis som det var när Evelina var bebis.
Dessa bilderna visar hur stolt Evelina är över sin lillebror Emil. Och vem hade inte varit det?
Idag har vi varit i Frognerparken i flera timmar i solen. Lekt massa med Evelina medan Emil sovit HELA tiden i vagnen. Vagnen verkar vara en riktig höjdare att sova i! Kanske vi borde ta med den upp och sätta ut den på glasaltanen så han kan sova där i på dagarna? Hm, tåls att fundera på!
Oslo har bjudit på 110% sommar idag och jag är glad att solkrämen blev nerpackad i bagen innan vi gick ut. Evelina har varit duktig och haft keps på sig hela dagen, druckit massa och helt enkelt varit kul att ha med sig idag. Sparkat boll, grävt i gruset och blåst såpebubblor.
Dagar som dessa ger mig verkligen MASSA energi och jag får liksom laddat batterierna inför natten, som ännu inte klaffar riktigt lika bra som dagen när det kommer till sömnen här för minisen. Men det kommer nog!
Imorgon ska vi till BVC och väga och mäta. Ska bli riktigt spännande att se om ammningen fungerar fortfarande. Det hade vi såklart märkt om det inte gjort, men liksom att få det svart på vitt är alltid skönt. Känns tryggt att de följer med oss och ser till att "vi gör allt riktigt" också. Att man dessutom får en haltvimme att prata med en kunnig person, där man kan ställa frågor som handlar om allt mellan himmel och jord, det känns bra!
Största kärleken
Vilken underbar dag vi haft idag! Otroligt varmt, tyvärr har det varit lite kvavt samtidigt och då blir det väldigt klibbigt och jobbigt för både stora och små. Tycker vi tagit vara på dagen bra ändå. Vi åt frukost ute på altanen och åkte ut tillsammans med Görans föräldrar, ner till hamnen som vanligt. Där var det så varmt att vi inte kunde vara kvar någon längre tid med tanke på bägge de små. Emil har hanterat värmen genom att sova större delen av dagen. Han har vaknat vid matdags såklart. Vätskan han får genom mjölken är ju superviktig för honom som inte får något vatten utan bara just mjölk. Han verkar må bra ialla fall!
Evelina har varit mycket nära med sin förkylda näsa och smittat lillen. Han har varit helt igentäpt i näsan stackaren, men idag fick vi äntligen kommit till apoteket och köpt saltvattenlösning, vilket jag tycker hjälpte med en gång. Hoppas natten blir bättre. Jag har verkligen vaknat vid minsta ljud & rörelse och tittat till honom...
Måste bara visa er dessa bilderna. Bilder på mina fina, helt perfekta, barn. Största kärleken på denna jord. <3
Evelina och Emil.
Som två droppar vatten
Måste bra lägga in en bild på Evelina i samma position som Emil, i ungefär samma ålder som han är nu.
Enligt mig skulle det kunna vara samma bebis. Lika som två droppar vatten, eller vad säger ni?
Understa bilden är såklart på Evelina.
Kanske att Evelina hade en gnutta mer hår än vad denna grabben har.
Jag vet... Än så länge har jag bara kommit med massa kassa mobilbilder, men det är liksom den jag har runt mig hela tiden och inte den andra stora, klumpiga saken. Självklart ska jag ta mer planerade och fina kort också.
Allt tar lite tid bara. Men snart.
Evelina & Emil, Storasyster & Lillebror - lika som två droppar vatten! Mina älskade barn. <3
17 maj tåg
Se på min fina lilla tjej som idag har gått 17 maj tåg med dagis till Furuset och tillbaka - utan att klaga en enda gång på ont i fötterna, trots att jag var med. Helt imponerad blev jag alltså!
Hon gick och höll i vagnen hela vägen tillsammans med en annan tjej som heter Andrea. Alla var SÅ fina och med flaggor i handen. Blir så himla stolt. Jag har utan tvekan den finaste tjejen som finns.
Jag är jätteglad att det blev uppehåll och till och med sol under tåggången. Fantastiskt.
Precis i detta nu vaknade visst en liten bebis som skriker efter mat. Måste nog ge vika och ge honom det...
Imorgon är det 17 maj här i Norge. Årets heligaste dag för norrmännen. Haha.
Till min stora glädje ska det tydligen bli sol. Hoppas hoppas.
Välkommen till världen!
Ni har säkert förstått att jag är färdig med förlossningen och sjukhusuppehåll. Jag har inte tagit mig tid till att sitta ner vid datorn bara. Jag ville inte att Evelina skulle känna sig åtsidosatt och har verkligen prioriterat henne dessa dagarna och vi har lekt massa och sett på lillebror. Från starten trodde hon att han var en docka och började dra i honom.
Förlossningen gick bra, men den var intensiv och det gjorde oooont. Men det kom inte direkt som en blixt från en klarblå himmel. Jag tänkte skriva en förlossningsberättelse, även om den kommer bli kort, som förlossningen också var.
Förlossningen gick bra, men den var intensiv och det gjorde oooont. Men det kom inte direkt som en blixt från en klarblå himmel. Jag tänkte skriva en förlossningsberättelse, även om den kommer bli kort, som förlossningen också var.
Här ser ni ialla fall vårat lilla bylte. Han vägde 4610g och var 53 cm lång. Av renaste guld! <3 Kl 09:24 fick vi se vårat andra mirakel för första gången - obeskrivlig känsla och lycka!
Vill tacka barnmorskan Åsa som var där och tog emot våran lilla kille!
<3
