Haha, jag har väl i princip bara lagt upp bilder på lille Emil där han sover? Men det är ju i stort sett det han gör, hela tiden. Nästan.

Igår var vi på Balderkliniken med Emil. Har hört att små bebisar kan ha låsningar i nacken utan att man vet om det och tror att skrik beror på kolik. Jag tog chansen och beställde tid hos Marc De Decker. Blev rekomenderad att gå till honom, helt enkelt för att han är den bästa, fick jag till svar. Mina förväntningar var väl inte skyhöga när vi kom dit. En äldre man som skulle knäcka i min sons kropp hm... När han var färdig kom jag ut med en helt annan Emil. Han var mjukare i kroppen och lugnare i sinnet! Han sov från 14.30-21.15 med endast två uppvaknanden där han fick mat. Sen somnade han om. Tänkte igår kväll då han vaknade att NU kommer det. Men han satt och stirrade runt omkring sig, utan napp och utan att jag var tvungen att gå runt och bära på honom. Han var vaken 1½ timme. Då skulle vi sova. Efter mat kl 22.30 så sov han till 02:30! 4 timmar i sträck. Jag trodde inte mina ögon när jag vaknade och såg på klockan. Han somnade dessutom om direkt efter amningen igen.

Så idag är det en enormt mycket gladare mamma och framförallt en utvilad sådan. Underbart!

Jag rekomenderar starkt att prova Balderkliniken. Det kostar 80kr/gång och vi kommer bara behöva gå dit en gång till (förhoppningsvis). Utan misstanke om något "fel" hos bebis så kan det löna sig!

 

 

Jag försökte få en vaken bild med ögonen öppna, men det var lättare sagt än gjort.
Det ville vi inte vara med på. Det får bli en annan gång, haha.
Idag får vi finbesök av min underbara vän Lene. Det blir första gången hon får träffa våran lille Emil. Hennes brorson heter också Emil faktiskt.

 

Nu ligger det en liten kille i vippestolen och gör allt för att fånga min uppmärksamhet (läs;gråter). Så jag får ställa upp som mejeri helt enkelt.

Imorgon åker vi förresten till Sverige. Pappa ska hjälpa mig med bilen. Äntligen kan jag få börja använda den igen. Känner mig ganska låst som är van vid bil annars.

 

Tjolahopp på er alla!

 

 

Nu har vi kommit hem efter att ha varit på BVC, eller Helsestasjonen som det heter här i Norge. Jag fick massa beröm för amningen och lille Emil hade gått upp 570gram på 13 dagar. Det är vanligt att de går upp ca 200gram i veckan, det betyder, som ni säkert förstår, att han gått upp ca 180gram över "det normala". Helt otroligt! Känns verkligen jättebra att det fungerar även på "papret" och inte bara här hemma liksom. Det är alltid skönt att få något såpass viktigt bekräftat!

Beträffande nätterna så tyckte hon att jag skulle ge lite tillägg för att han kan då sova lite längre. Så det tänkte jag vi skulle prova ikväll.

 

Ha en fin måndag allihop! Det ska jag och sömntutan ha. <3

 

 

Jag måste bara skryta över hur fina och duktiga barn jag har. <3 Skulle inte bytt bort mitt liv mot alla pengar i världen om jag så kunde få det.

Trodde tillfällena där bägge sover samtidigt skulle bli väldigt lätt räknade, alltså få, och att vi skulle få betydligt mindre vuxentid, men nejdå. Bägge sover samtidigt varje kväll även om den mindre vaknar upp oftare än den äldsta så är det en övergångsperiod, precis som det var när Evelina var bebis.

Dessa bilderna visar hur stolt Evelina är över sin lillebror Emil. Och vem hade inte varit det?

 

Idag har vi varit i Frognerparken i flera timmar i solen. Lekt massa med Evelina medan Emil sovit HELA tiden i vagnen. Vagnen verkar vara en riktig höjdare att sova i! Kanske vi borde ta med den upp och sätta ut den på glasaltanen så han kan sova där i på dagarna? Hm, tåls att fundera på!

Oslo har bjudit på 110% sommar idag och jag är glad att solkrämen blev nerpackad i bagen innan vi gick ut. Evelina har varit duktig och haft keps på sig hela dagen, druckit massa och helt enkelt varit kul att ha med sig idag. Sparkat boll, grävt i gruset och blåst såpebubblor.

Dagar som dessa ger mig verkligen MASSA energi och jag får liksom laddat batterierna inför natten, som ännu inte klaffar riktigt lika bra som dagen när det kommer till sömnen här för minisen. Men det kommer nog!

 

Imorgon ska vi till BVC och väga och mäta. Ska bli riktigt spännande att se om ammningen fungerar fortfarande. Det hade vi såklart märkt om det inte gjort, men liksom att få det svart på vitt är alltid skönt. Känns tryggt att de följer med oss och ser till att "vi gör allt riktigt" också. Att man dessutom får en haltvimme att prata med en kunnig person, där man kan ställa frågor som handlar om allt mellan himmel och jord, det känns bra!

 

 

Jippi! Våran diskmaskin sa hejdå till oss igår. Eller egentligen är det bara luckan som behöver lagas, men jag räknar med att det kostar ungefär lika mycket som en ny maskin. Den är inte ens 4 år, är inte det lite kort levnadstid? Irriterande är det ialla fall, speciellt när jag måste reparera bilen också. Gaaah! River av mig håret snart.

 

Igår upptäckte jag något som kan komma att bli ett mönster. Hoppas dock inte på det.

Emil skrek igår kväll också. Precis samma tidspunkt som kvällen innan, exakt alltså! Jag gick in på en sida som heter ammehjelpen.no och läste mig till att det är vanligt, speciellt på kvällarna, då min kropp är trött samtidigt som hans kropp ska fylla upp magen inför natten så att han (förhoppningsvis) sover lite längre. Hur detta kan  fungera är helt otroligt, men det gör ialla fall det. Han blir då lite orolig och söker sig till bröstet lite oftare än på dagen. Mjölken är dessutom lite fetare på kvällen då den ska hålla en bebismage mätt längre under natten.

 

 

Har den svenska/nordiska sommaren börjat nu tro? Det har regnati tre dagar och det ser ut på väderprognosen som att det ska vara samma väder hela veckan. Tråkigt. Det enda positiva och fina med detta regnet är att efter förra veckan som var så solig och varm så har allt slagit ut i grönska här. Det sa bara poff och jag tror att busken som vi har i våran rabatt på altanen, slog ut med blommor bara över natten!

Otroligt vackert såhär på våren när allt är så nytt och ungt på något sätt. Visst är det också en speciell lukt på våren?

Jag hann ialla fall en sväng till affären innan himlen öppnade sig totalt och håller nu på att tömma sig.
Det känns så himla skönt att kunna röra på sig mer än under sista delen av graviditeten. Underbart att kunna gå längre sträckor utan rädslan att jag helt plötsligt kan få ont. Jag är inte helt återställd känner jag, men är på väldigt god väg. Det är inte längre något som hindrar mig att göra saker jag vill på dagarna!

Vi hoppas på bättre väder nästa vecka så vi kanske kan hitta på lite saker med vänner.

 

(Med risk för att bli idiotförklarad) Är jag den enda som inte sett One Tree Hill-serien? Med lediga dagar blir jag oftast sittandes och följer samma program varje dag. Ett av de programmen är just One Tree Hill. Pga det har jag nu börjat ladda ner första säsongen. Ja, ni får lov att skratta. Hehe.

 

 

Oj, vad bloggen blir utsatt här känner jag. Det blir inte mycket tid till den och när jag väl har lite tid över så prioriteras annat ska väl erkännas! Räknar med att allt kommer stabiliseras lite mer här inom någon vecka, som sist. Börjar redan känna mig mer säker vad som gäller när han skriker tex. Tänk så fort man lär sig ändå.

 

Jag har en väldigt snorig liten kille här hemma. Nätterna är jobbiga då det blir varmt. Varje andetag låter som en snarkning och det blir inte många timmars sammanhängande sömn för varken honom eller mig. Jobbig start för en liten som inte förstår.

Tröttheten går fort över i övertrötthet och då är vi innei en ond cirkel genast. Då finns det inget annat än i min famn som duger. Vi får hoppas att förkyldningen är på sin topp nu och vänder snart. Det börjar tära lite på humöret att inte få sova riktigt. Hm...

Evelina är jätteduktig som hjälper mig här hemma. Ger nappen eller bara stryker honom på handen. Gullis!

 

Äntligen somnade han ialla fall. Av ren utmattning förmodligen. Nu ska jag bara vara medan han sover i förhoppningsvis ett par timmar.

 

 

Vilken underbar dag vi haft idag! Otroligt varmt, tyvärr har det varit lite kvavt samtidigt och då blir det väldigt klibbigt och jobbigt för både stora och små. Tycker vi tagit vara på dagen bra ändå. Vi åt frukost ute på altanen och åkte ut tillsammans med Görans föräldrar, ner till hamnen som vanligt. Där var det så varmt att vi inte kunde vara kvar någon längre tid med tanke på bägge de små. Emil har hanterat värmen genom att sova större delen av dagen. Han har vaknat vid matdags såklart. Vätskan han får genom mjölken är ju superviktig för honom som inte får något vatten utan bara just mjölk. Han verkar må bra ialla fall!

 

Evelina har varit mycket nära med sin förkylda näsa och smittat lillen. Han har varit helt igentäpt i näsan stackaren, men idag fick vi äntligen kommit till apoteket och köpt saltvattenlösning, vilket jag tycker hjälpte med en gång. Hoppas natten blir bättre. Jag har verkligen vaknat vid minsta ljud & rörelse och tittat till honom...

 

Måste bara visa er dessa bilderna. Bilder på mina fina, helt perfekta, barn. Största kärleken på denna jord. <3

Evelina och Emil.

 

 

Måste bra lägga in en bild på Evelina i samma position som Emil, i ungefär samma ålder som han är nu.

Enligt mig skulle det kunna vara samma bebis. Lika som två droppar vatten, eller vad säger ni?

Understa bilden är såklart på Evelina.

Kanske att Evelina hade en gnutta mer hår än vad denna grabben har.

 

Jag vet... Än så länge har jag bara kommit med massa kassa mobilbilder, men det är liksom den jag har runt mig hela tiden och inte den andra stora, klumpiga saken. Självklart ska jag ta mer planerade och fina kort också.

Allt tar lite tid bara. Men snart.

 

 

Här går mycket i glömska om dagen, däribland bloggen. Den blir inte riktigt prioriterad nu, det hoppas jag ni förstår.

Dagarna ser ganska lika ut här eftersom jag inte riktigt hunnit återhämta mig helt än... Kommer nog vara så fram tills tisdag nästa vecka kanske. Då drar liksom vardagen igång igen efter några lediga dagar här runt 17 maj!

Åå som jag hoppas det blir uppehåll den dagen så vi ialla fall kan åka en liten sväng in till stan och Evelina får se allt finklätt folk med gott humör och flaggor i vädret. Imorgon ska de gå tåg på dagis och då hoppas jag nästan ännu mer att det är uppehåll. Regnar det inte kommer jag följa med och gå med dem! Det är bort till Furuset och tillbaka, en ganska bra bit för ännu inte fullvuxna ben. Hoppas hon orkar. Förra året satt hon i vagn. Nu är väl risken att hon vill bli buren om hon ser mig med vagnen. Hm, vi får se hur vi lägger upp det där. Kanske jag ska vara borta på Furuset när de kommer gåendes istället för att gå med? Jaja, det ordnar sig.

 

Alldeles strax här ska vi åka in till stan. Jag ska växla pengar till mamma som kommer upp hit på lördag för att träffa lille Emil. Hon har handlat med sig massa gott på våran beställning! Underbart!

 

 

Sötaste lilla Emil somnar gott nästan överallt man lägger honom. Här ligger han och slappar i soffan medan jag ordnar mig frukost. Vågar man hoppas på att det fortsätter så? Haha. Lite för tidigt att säga kanske. Han är ialla fall väldigt snäll och påminner om storasyster på många vis, inte bara i utseendet.

Hittills har vi inte behövt vara vakna på natten utöver matning 1-2 gånger. Härligt då nattsömnen är guld!

Imorgon ska vi till Ammepoleklinikken på Ullevål för lite uppföljning med amningen, känns bra även fast jag känner att jag fått till det ganska bra. Ska bli kul att väga och så också! Se om mjölken han får av mig är tillräckligt för hans lilla kropp.

 

 

Ni har säkert förstått att jag är färdig med förlossningen och sjukhusuppehåll. Jag har inte tagit mig tid till att sitta ner vid datorn bara. Jag ville inte att Evelina skulle känna sig åtsidosatt och har verkligen prioriterat henne dessa dagarna och vi har lekt massa och sett på lillebror. Från starten trodde hon att han var en docka och började dra i honom.
Förlossningen gick bra, men den var intensiv och det gjorde oooont. Men det kom inte direkt som en blixt från en klarblå himmel. Jag tänkte skriva en förlossningsberättelse, även om den kommer bli kort, som förlossningen också var.

Här ser ni ialla fall vårat lilla bylte. Han vägde 4610g och var 53 cm lång. Av renaste guld! <3 Kl 09:24 fick vi se vårat andra mirakel för första gången - obeskrivlig känsla och lycka!

 

 

Ja, jag har förstått att det är mycket roligare att få göra saker och ting själv här hemma. Till och med när det kommer till att laga mat, själv. Jag knäckte äggen och hällde i lite grädde och salt. Hon hällde det i stekpannan och rörde runt med stekspaden. Jag kan själv mamma sa hon hela tiden. Sen sprang hon in till pappa och stolt visade upp omeletten hon själv hade lagat. Min stora tjej. Tänk så fort tiden gått. Känns som igår du låg helt beroende av mig för att kunna bli förflyttad. <3

 

 

Igår var vi hos farmor och farfar en sväng på kvällen. Vi åt lite mat och bara slappade. Evelina fick såklart något mer, som vanligt. Sötaste gammelmormor Lilly hade köpt kläder till henne. Byxor och tröja med lila fjärilar på från NameIt. Så himla fina. Passar perfekt ihop. Det är stl 104 så än är det lite för stort. Men eftersom hon är så lång i benen är det nog inte länge före dessa passar som handen i handsken. Tack!

 

 

Trots tystheten igår är det inget nytt som hänt. Jag var på kontroll på sjukhuset och läkaren som undersökte mig sa att hon trodde det skulle hända under natten som var eller under dagen idag, tyvärr så hade hon fel för här sitter jag fortfarande. Värkarna jag hade igår med 4 minuters mellanrum försvann när jag kom hem. Det var precis på gränsen till att vi åkte tillbaka till Ullevål, just för att det var så intensivt. Men det dabbade bara av. Jag blev verkligen besviken när jag vaknade upp utvilad här imorse... Men det är bara att ta nya tag. Jag ska tillbaka till Ullevål på fredag kl 11 för att kolla blodtrycket igen. Är det lika högt som igår blir jag igångsatt förmodligen. Så vi får se vad som händer. Har fortfarande en dag på mig att starta naturligt så att säga, vilket också är det bästa för kroppen. Varje timme är spännande och jag längtar nästan till kvällen då jag ska sova. Har hört att det ofta händer något på natten för då är kroppen avslappnad och inte i spänn liksom. Spännande som sagt.

 

Evelina som sov hos farmor och farfar inatt ifall något skulle hända, vilket vi alla räknade med, är idag mycket bättre. Febern är borta och imorgon blir det dagis igen. 2 dagar hemma gjorde susen. Men jag måste säga att det var jobbigt att lämna henne igår när hon var så slapp och "livlös". Inte kul för mammahjärtat alls.