Klockan är 07:30. Inne på Baker Hansen är det redan fullt med folk som ska ha kaffe på väg till jobbet.
Morgonen var kall och våt men det märks på himlen att solen kommer spricka igenom lite utöver på dagen.
Ute på Stortingsgata springer, går och lunkar alla olika typer av människor. Korta, tjocka, söta, glada, trötta, smala, stressade, uppklädda, "sletna"... Alla på väg mot ett specifikt mål. Alla såg så självsäkra ut. Jag hade också ett mål, men just idag var jag allt annat än självsäker. Mitt mål var; kl 09:00 i Oslo Tinghus. 
Varför rusade tiden fram just idag? Jag behövde tid att tänka, förbereda mig och slappna av... 


På väg till Tinghuset mötte jag min advokat. Aase Sigmond på hennes kontor, på Rosenkranz gate 11, mitt i Oslo.
Som alltid var hon glad och stöttande. Hon frågade om jag rökte. Hon frågade om jag ville ha kaffe. Jag bara skakade på huvudet till svar, allt för torr i munnen för att kunna svara.
- Ska vi gå? frågade Aase. Denna gången nickade jag till svar. Fast jag helst hade lust att fråga:
- Måste jag göra detta? Jag vill inte längre... Fast jag höll orden kvar. Jag visste att jag måste. För min egen skull.
Stegen blev tyngre och tyngre ju närmare Tinghuset vi kom.
De få stegen vi tog från hissen, på plan 4, fram till "saksrummet", gjorde mig otroligt andfådd. Trodde hjärtat skulle hoppa ur bröstet på mig.
Vi öppnar dörren och där sitter hans försvarsadvokat, som fort han ser oss så frågar han om vi har nåt emot att vi startar 09:30 istället. Jag tänkte: "NEEEJ! Det är inte okej för mig. Varför?" Jag ville bara börja. Bli färdig. Ännu en halvtimme på mig att få ökat pulsen.
Till slut intar alla sina platser.
Dörren öppnas. Alla ställer sig upp.
Dommaren kommer in...

Fortsättning följer...